Ledsen o arg

Kul kväll.. mmm jätte kul kväll! ..Tilda har vart borta hela helgen, och det börjar hon ju självklart med att skrika när hon kommer hem. Stackars Ludwig.

Jo alltmer börjar min 4,5åring att likna en minitonåring + tvååring, åhh fyy alltså! Kan man inte ge henne en spruta med lite pojk i så hon inte är så sjukt tjejigt tyken, usch o blä för det!

Som vanligt är det inte min goa 3åring som gör mig arg o ledsen.. utan min 4,5åring Tilda som tror hon kan bete sig hur som helst..
Hon är ju bara ett litet barn men lite måste man veta hur man beter sig mot sin mamma o näst minsta lillebror. Åhh suck va hon gör mig ledsen ibland!
Vill ha min goa snälla Tilda!!

Detta gnäll och småarg och småsur och tyken speciellt mot sin mamma, och även mot hennes ena lillebror Ludwig.. Svarar inte på vanliga glada snälla frågor, vill inte kramas allt för mycket..skiter i vad man säger, gör tykna miner och snackar tyket.


Vi kan ju ta dethär exemplet som just nu pågår.. Skrikgnäll som just nu utan avbrott har pågått i 1 timme! ! ! Helt sjukt ju! (okej, bra att hon inte ger sig, men just nu i denna ålder borde hon ge sig.. för min skull ;0))

Uäääääää, "Jag vill äta, jag vill äta" skriiiiik!

Som ikväll då..
Hon åt ganska mycket mat till kvällsmat precis inna hon skulle lägga sig.. hon sa ingenting om att hon var mer hungrig när hon var färdig så jag gissade att hon var mätt såklart (det var mycket mat). Borstade tänderna, hon läste bok i sin säng, släckte och sa att hon skulle sova.... då börjar hon efter bara någon minut o lägger benen åt alla hål, grejar o skall prata om allt..
och så sitter jag där på golvet och sjunger som jag alltid gör för dom när dom skall somna...tillslut går jag ut när Ludwig iaf har somnat.. . 

En timma har gått och hon har fortfarande inte somnat.. Hon ropar på mig och säger att hon är hungrig. Åh!! DÅ BÖRJAR DET! "jag vill äta jag vill äta", så gnäll+skriker hon som om hon inte skulle ha fått mat på en vecka. Så skriker hon utan avbrott tills hon faktist inser att jag ger mig aldrig, hon vet att jag aldrig någonsin ger mig med någonting så hon försöker väl som bara tusan för o få mig o ge mig, men nej nej aldrig =0)

Åhh, när hon beter sig såhär kan jag inte förstå att jag har uppfostrat henne. Det är ju min flicka som beter sig såhär, sådär har jag absolut inte uppfostrat henne det vill jag lova! Men men.. barn är ju barn, jag var ju inte alls rolig när jag var liten ;0) Men ibland kan en mamma vara riktigt irriterad, men man behöver ju inte vara galet arg för det.

Innan läggdags.. innan dethär skriket började såg det ut såhär i soffan..

Tilda kramar sin lillebror Ludwig.

Ludwig va så glad att Tilda va hemma från Stockholm igen, o Tilda blev glad för Ludwig ville att hon skulle sitta brevid honom. Min glada goa tjej, den tjejen vill jag ha jämt.

Jag avslutar ändå dethär lite irriterande ilägget med att säga att barn verkligen är livet!